En legend på resa

Rubriken syftar inte på mig - men väl på mannen till höger, Ulf Nilson.
(Foto: Aino Heimerson)

Arlanda häromdagen i väntan på flyget till Berlin.
  Stötte på en journalistlegend och gammal idol: Ulf Nilson, numera Expressenkrönikör, tidigare världsreporter på samma tidning i 33(!) år.

  Vi kom att språka om sånt som gamla murvlar (en hederstitel som i alla fall Ulf har förtjänat!) brukar prata om när de träffas.

  Gamla tider, kvalitén på dagens skrivande journalister, språkets förflackning - och om hur vi saknar gamla tiders korrekturläsare!

  Ulf, som närmar sig 80, har, som alla Expressens läsare vet, fortfarande synpunkter på det mesta - mera sällan politiskt korrekt.

  Det är just denna opk som fortfarande gör honom så läsvärd.

  En gång i tiden var Ulf Nilson knuten till sedan länge avsomnade bildtidningen Se. På den tiden samsades han om utrymmet med andra legender som till exempel Gits Olsson, Rit-Ola och Rune Moberg för att bara nämna några.

  Det var den härliga tid då bildreportaget fortfarande existerade och fick breda ut sig - inte minst i Se. (Tidningen Se hade bland annat amerikanska Life som förebild.)

  Men det är nog som Expressenmedarbetare de flesta numera känner honom.

  Han fajtas ständigt för "den äldre generationens" rätt att finnas till och, inte minst, göra sig hörd.

  Nån gång i slutet på 90-talet - tror jag det var - skrev Ulf Nilson tillsammans med dåvarande chefredaktören på Corren, Ernst Klein, en bok med titeln "Om pressen kommer". En lärobok i konsten att umgås ned media, som jag själv haft mycket nytta av under årens lopp.

  Tur att du finns, Ulf!

  Och det var ett sant nöje och ett privilegium att få prata med dig!

  Hoppas semesterdagarna i Berlin tillsammans med hustru Aino blev lyckade  - trots det dåliga vädret.


Läs Ulf Nilssons krönikor i Expressen!